Vi på Full Koll har lagt ner mycket tid på att lyssna på examensskribenters problem och på att trolla bort och lösa dem. Via det här har vi samlat på oss en helt bunt tips beräffande hur man löser dylika problem – här har du några av våra favoriter!

En tydlig forskningsplan

“Bra planerat är till hälften gjort”, har någon fiffig människa sagt. När det kommer till större projekt som att skriva examensarbete är det ett speciellt gott råd. Ju tydligare och mer detaljerad du kan göra din forskningsplan, desto bättre. Kom ihåg att ju mer tydlighet = desto mindre onödig stress och ångest! Vi går inte här in exakt på vad som är bra att inkludera i en forskningsplan, det är bättre att du själv letar dig fram till den informationen och överväger vad som är relevant i just ditt projekt!

Få ut det mesta av din handledning

Har du kanske varit i situationen att du just stigit ut ur din handledares arbetsrum bara för att inse att du inte har någon aning om vad du skall göra till näst, och insett att du kommer att  behöva flera dagar till att komma över känslan av pinsamhet innan du samlar mod till att mejla din handledare på nytt…? 

Vare sig du (redan) upplevt den situationen eller inte, ska du nu få vårt bästa tips för att hjälpa dig så att du får ut det mesta möjliga av din handledning, och så att du lämnar handledningssessionen med en känsla av glasklar förståelse (eller så nära man nu kommer det i den här förvirrande världen)!

Innan handledningen

Ha med dig tydliga frågor till din handledare när du går till din handledningssession – se till att du först lagt ner 15 minuter på att själv försöka lösa frågorna. (Se den heliga 15-minutersregeln i djupdykning X!) I och med att du har en begränsad tid till förfogande för din handledning hjälper det här dig så att ni faktiskt i handledningen fokuserar på sådant du inte kunnat lösa själv! Dessutom kan du då börja med, att till din handledare berätta hur du redan själv försökt lösa problemet, så att hen inte föreslår samma saker till dig. Det här är en utmärkt teknik för att se till att du använder både din egen och din handledares tid på ett effektivt sätt.

I slutet av handledningssessionen

Innan du lämnar en handledningssession kan vi varmt rekommendera att du gör följande: Upprepa för din handledare hur du har uppfattat vilka dina nästa steg i skrivprocessen är – då kan din handledare ännu klargöra om du missförstått något och du undviker en situation där du tror att du vet vad du skall göra för att sedan märka att du ändå inte vet!

Använd metatext och enkelt språk

Att använda sig av metatext i ett examensarbete betyder helt enkelt att berätta vad man skriver om och varför – det är som att hålla läsaren i handen medan hen går genom texten. Ibland kan det vara lockande att göra texten komplicerad och svårläst, dels för att skydda sig själv från kritik, men också för att de egna tankarna, om varför det står som det gör, inte är helt tydliga för en själv. Om du kan ‘hålla din läsare i handen’ förmedlar det för läsaren en känsla av att du har bra koll på det du skrivit och att du behärskar ämnet så bra att du kan förklara det på ett väldigt enkelt sätt.

Att använda sig av onödigt svåra ord och att skriva otydligt är inte akademiskt i sig, utan ett tecken på att något annat har fått styra, än omtanke om läsarens läsupplevelse och viljan att kommunicera tydligt. 

Du kan börja med att berätta för dig själv vad syftet med dina olika stycken är, varför de behöver vara med, och hur de leder till varandra. Denna text kan du sedan omarbeta så att den fungerar för den hypotetiska läsaren. 

Påminn dig själv: Varför gör du det du gör?

Genom att hålla koll på varför i tusan du gör det du gör och varför du vill få ditt examensarbete färdigt och få ut din examen, kan hjälpa dig de stunder när du har svårt att komma igång eller att fortsätta jobba. Försök känna efter varför det du gör på riktigt är viktigt för dig – inte för någon annan! Ju ärligare du kan vara mot dig själv, desto bättre. Det gör livet lättare i slutändan!

Det här kan du läsa mera om i kapitlet Glöm ordet ”borde”! – Är det du gör relevant för dig eller inte?! som hör till djupdykningen Hemligheten bakom att få saker gjorda.

Håll din forskningsfråga i centrum i allt du gör i skrivprocessen

Även detta tips hjälper dig att skapa tydlighet, vilket minskar på osäkerheten och därmed på aktiveringen av ditt hotsystem  –  det hjälper dig helt enkelt att jobba mer effektivt!

Att hålla forskningsfrågan i centrum hela tiden hjälper dig att fokuserar på det som är mest relevant. Ibland kan det nämligen vara lockande att börja “halvprokrastinera”, att läsa på om ett ämne som nästan, men inte helt, relaterar till din forskningsfråga – och det är en riktigt lurig fallgrop som bäst undviks genom att t.ex. ha forskningsfrågan utskriven och framme på ditt arbetsbord.

Du kan även påminna dig om forskningsfrågan varje gång du påbörjar en ny pomodoro-session, eller åtminstone i början av varje arbetsdag – beroende på hur lätt eller svårt det är för dig att hålla dig till det som är allra mest relevant! Din skrivprocess kan nämligen i värsta fall bli rejält förlängd om du grottar in dig i allt möjligt som inte är speciellt relevant för själva examensarbetet. Ibland är det här förstås svårt att veta – vilket är en del av processen – men det är inte det som det här stycket handlar om, utan det här handlar om när du vet vad som faktiskt är mest relevant och du ändå inte lyckas hålla ditt fokus på det. 

Bolla tankar med andra

Det kan vara mycket hjälpsamt att ha en riktig människa att bolla sina tankar med (utöver handledaren, som vi också hoppas är en riktig människa)! T.ex. någon som skriver sitt examensarbete samtidigt som du eller någon som annars bara orkar lyssna. Om du inte råkar ha tillgång till någon som du kan prata med om ditt examensarbete, kan du t.ex. förklara ditt val av forskningsmetod till din gerbil, eller argumentera med din Wilson-handboll om varför en viss artikel inte behöver inkluderas. Det kan vara lättare att få ordning på sina tankar om man talar högt om dem i stället för att försöka lösa allt i sitt huvud.

Examensarbetes-coach-chatt

En liknande teknik du kan testa på är att skriva en chatt med dig själv, där du växlar mellan att vara dig själv dvs. “den förvirrade/ångestfulla/stressade/nyfikna examensarbetsskribenten” och den bästa examensarbetscoachen du kan vara för dig själv. 

Du kan t.ex. använda dig av två pennor i olika färger och skriva chatten på papper, eller byta font eller på annat sätt markera när den som talar byts. 

Det kan t.ex. se ut så här:

Den förvirrade skribent-rösten:
“Jag förstår inte alls det här med funktionell kontekstualism!! Jag känner mig så dum!!! Vad ska jag göra?????”

Den bästa coachen du kan vara till dig själv-rösten:

“Noniiin, ta några djupa andetag. Ingen panik. Int finns det någon orsak att känna sig dum, det här är helt enkelt något som du inte lärt dig ännu! Ingen kan det de inte kan. Så fungerar det här med att lära sig nya saker. Så vad kan du göra för att lära dig om det här?”

“Ok, tack, så är det väl. Så om jag tar och börjar med att läsa wikipedia för att få en överblick och sedan skriva upp vilka författare eller böcker som verkar viktigast?”

“Det låter ju jättebra!”

Testa själv! Ta fram ett lämpligt skrivmaterial och gör den här uppgiften snabbt för att få en smak av hur det känns (om det känns relevant för dig)! Kom ihåg att den coachande rösten ska vara konstruktiv, varm, öppen och nyfiken. Om det är lättare kan du tänka dig att det är någon annan som blir coachad, t.ex. en god vän till dig.

Det heter processkrivande – inte misslyckande!

Ett vanligt problem är att ha svårt att få ord ner på pappret. Det här händer speciellt ofta om du  försöker “skydda dig” genom att bete dig på ett perfektionistiskt sätt. (Om du vet att du tenderar att ha svårigheter just pga perfektionistiska beteenden, kan du kolla in djupdykningen Hantera din perfektionism som handlar om just detta!) Det kan också vara en följd av att du inte har övat dig speciellt mycket på att skriva. Det man övar på, blir man förstås bättre på. 

Om du märker att du har svårt att få texten nedskriven rekommenderar vi följande övning. Sätt en klocka på 5 minuter och skriv fullkomligt okritiskt, utan att ta några pauser i ditt skrivande. Inget editerande, rätta inte ens stavfel. Skriv bara! Du kan även göra denna övning i längre intervaller om du märker att det fungerar för dig, t.ex. Under en hel pomodorosession som t.ex. kan vara 25 minuter lång. Om du inte vet vad du kan skriva, kan du skriva om dina känslor om själva skrivandet tills du kommer in i själva temat. Det kan t.ex. se ut så här:

“Men gud, hur ska jag klara av det här, folk kommer tycka att jag är en idiot, jag vet ingenting om kontekstuell funktionalism och vem bryr sig ens om vetenskapsfilosofi? Ja okej jag vet att det är en grundlägganden del av kontekstuell beteendevetnenksåa men är det viktigt, ja okej det är något kan jag kan nämna, och sen har Zettle skrivit en hel del om det så kanske jag ska hänvisa till hela den boken eller kanske bara det kapitlet, jag behöver nog kolla i den på nytt, var var det jag hade den nu igen….”

På så vis får du garanterat åtminstone lite användbar text, och förmodligen en hel massa diagnostisk information beträffande vad du behöver läsa mer om eller tydliggöra för dig själv, för att kunna skriva om det som behövs. 

Ett annat tips kan vara att samtidigt som du skriver texten markerar du den på ett annat sätt, så att den skiljer sig från den ”färdiga” texten, så att det ser ut som utkast – t.ex. så att texten är blå, eller att den har grå bakgrund. Då känns det inte som om du skriver något som måste vara perfekt, utan att det är frågan om ett utkast som du ännu kommer att gå igenom och redigera. Kanske kommer du också att märka att du inte behöver redigera texten så mycket efteråt som du först trodde!

Praktiska arrangemang

Det finns många praktiska saker man kan göra för att hjälpa skrivprocessen att flyta framåt på ett bra sätt och för att undvika eventuella störtdykningar. Det finns exempel på många skräckhistorier om hur det gått när någon t.ex. tappat bort sitt USB-minne med ett nästintill färdigt arbete och inte haft säkerhetskopior sparade någonstans…. Inte att rekommendera!

Så det första tipset är helt enkelt:

Skapa ett system så att du alltid sparar säkerhetskopior av din text!

Alla vet att det lönar sig att göra säkerhetskopior av sin text och spara dem på olika ställen, men frågan är om man faktiskt fixar ett system åt sig där det här är något som sker automatiskt och på ett vettigt sätt.

Ett sätt är att du varje dag innan du börjar skriva, kopierar och sparar ditt examensarbetesdokument under ett nytt namn, t.ex. med dagens datum. På så vis har du på ett lätt sätt dina tidigare versioner att gå tillbaka till, om du ändrar dig tex beträffande någon del som du tagit bort. Du kan t.ex. spara alla texter en vecka eller en månad i en gemensam folder. 

På tal om foldrar förresten…

Ordning och reda redan från början (eller ens från och med nu)!

Vi rekommenderar varmt att du hjälper dig själv genom att kontinuerligt spara dokument i mappar med vettiga namn. Du kommer redan långt om du har följande mappar:
– Versioner av examensarbetet
– Metod (för artiklar och egna anteckningar)
– Teoretisk bakgrund (för artiklar och egna anteckningar)
– Formalia (information om det hänvisningssystem du använder)
– Handlednings- och seminarieanteckningar
– Praktisk information (information om hur du ska göra för att lämna in examensarbetet etc.)

Du kan även överväga att lägga till följande mappar:
– Underkategorier för olika ämnen som du ska skriva om i stycket där du diskuterar den teoretiska bakgrunden

– Exempel på bra examensarbeten att inspireras av
– Inspirerande citat, bilder, meditationer eller dylikt – vad som helst som hjälper dig att komma i rätt sinnesstämning!

Även här sparar du mycket tid och möda i slutändan om du kontinuerligt sparat dina dokument i rätt mapp. Genom att ge artiklar bra och logsika namn gör du också livet mycket lättare för dig själv! Ett enkelt sätt är följande format:

Namn + år + artikelns namn (eller första delen av namnet om det är långt)

Burrell et al. 2018 Snakes on a spaceship.pdf

Om du inte redan har ett fungerande system – ta nu en stund och skapa dessa mappar till dig själv! Du kan alltid ändra på systemet senare vid behov.

Och på tal om vart du sparar de artiklar du använder…

Tortera dig inte i onödan – använd referenshanteringsprogram!

Med referenshanteringsprogram som t.ex. Zotero kan du spara väldigt mycket tid. Dylika program sätter in din hänvisning i rätt format och korrigerar sig själv om du t.ex. senare lägger till en ytterligare artikel i texten av samma författare. Referensprogrammet skapar dessutom automatiskt en källförteckning i slutet av din text. Vi rekommenderar därför verkligen att du kollar in några videor om hur det här fungerar och funderar på om det skulle vara något för dig!

Om det känns som något som du tror att skulle passa dig – ta dig nu en stund för att planera in när du sätter in tid för att bekanta dig med ett referenshanteringsprogram och fundera på hur det skulle se ut om du skulle använda dig av det!