För att du på djupet ska förstå logiken i den här strategin och därmed bli motiverad att använda den, är det bra med lite hjärnvetenskap så att du förstår hur hjärnan fungerar.

På engelska finns ett ord, “mind”, som handlar om vad hjärnan gör, på samma sätt som hjärtat pumpar runt blod. Det finns inte riktigt ett motsvarande ord på svenska, därför använder vi oss av ordet “tänkeriet” för att beskriva samma sak.

Dina fantastiska hjärnhalvor

Neurologiskt sett kan man säga att tänkeriet skapas i den vänstra hjärnhalvan som ansvarar för språkligt tänkande, medan den högra hjärnhalvan handskas med sådana handlingar som du inte behöver “tänka på” med ord för att göra, som att scrolla ned för denna sida med ditt finger. Det medvetna görandet och varandet, som i stort sett har sitt ursprung i den högra hjärnhalvan, är inget som det är nödvändigt eller ens alltid möjligt att sätta ord på (hur gör du för att fånga en boll som kastas till dig eller för att njuta av solskenet?). 

Ord vs. varande

Vår vänstra hjärnhalva ser på världen och letar efter mönster i allt. Den delar in världen i olika begrepp, ord och berättelser. Den skiljer mellan stolen du sitter på och golvet, den skiljer på din högra hand och din vänstra och mellan luften som omger dig och din kropp.

Detta språkliga tänkeri sätter ord på allt, och ger förklaringar till varför saker och ting fungerar som de gör. Den högra hjärnhalvan är däremot den som ansvarar för upplevelsen av att vara i nuet, av att bara göra, av flow och av upplevelsen av samhörighet utan ord, som när du bara upplever och njuter av något fint i en stund av inre tystnad.

Svar: Den vänstra hjärnhalvan som ansvarar för det språkliga tänkeriet är mer aktiv när man funderar på vilka specifika grejer man ska handla. Den högra hjärnhalvan är mer aktiv när man är närvarande i stunden utan att tänka så mycket och bara fokuserar på det man gör och upplever, som t.ex. att klappa ett djur.

Den oerhörda nyttan med språk

Det språkliga tänkeriet möjliggör också att vi kan samarbeta med andra genom att kommunicera med ett delat språk. Tack vare detta har mänskligheten kunnat samarbeta för att skapa universitet, katedraler, och halloween-kostymer för hundar. Vi har oerhörd nytta av den vänstra hjärnhalvans förmåga att skapa begrepp och därmed kunna skilja mellan olika saker när det gäller att få saker gjorda i den yttre världen.

Språkets mörka sida

Men! Det finns en “dark side” hos språket och därmed i vår vänstra hjärnhalva. Vi människor använder tragiskt ofta språket till att skapa fördomar om andra och oerhört negativa åsikter om oss själva. 

Dessutom kan vi skapa en massa underliga regler om hur vi eller andra “borde” bete sig, regler som inte alltid fungerar så bra. Vi kan även få oss själva att återuppleva en massa jobbiga upplevelser och oroa oss för allt möjligt konstigt i framtiden – allt detta “tack vare” det mänskliga språket! 

Man kan t.o.m. säga att vår förmåga att använda oss av språk är en viktig orsak till en stor del av mänskligt lidande. Mänskligt språk har en unik komplexitet som inte finns i andra djurs kommunikation – och därför får zebror heller inte magsår! De stressar inte för framtiden och de hakar inte upp sig på ohjälpsamma tankar om det förflutna. Men det är vi människor däremot (tyvärr) experter på!

Nödvändig smärta vs. onödigt lidande

Man kan tänka så här (men som alltid, rekommenderar vi att du själv funderar på om det här tankesättet fungerar för dig eller inte): 

(Nödvändig) smärta och (onödigt) lidande är lite olika saker. Båda är obehagliga, och det är naturligt att vilja ha mindre av bägge.

Smärta kan vara fysiskt eller emotionellt. När man bryter benet gör det ont. När man förlorar någon som man älskar gör det ont. Ganska enkelt, eller hur? Man kan säga att smärta är som livets verkliga kostnader. Vi kommer inte ifrån att livet oundvikligen innehåller smärta. Det vi kan göra är att lära oss att inte lägga till en massa onödigt lidande i våra liv utöver denna smärta.

Vad är då lidande? Låt oss säga att du bryter benet och sedan går omkring och återupplever den där hemska stunden när det hände om och om, igen och igen… Det händer inte här och nu, men du lider ändå, för din hjärna och din kropp ser inte så stor skillnad på det du föreställer dig och det som faktiskt händer.

Eller om något emotionellt smärtsamt har hänt – du har t.ex. förlorat en viktig människa i ditt liv. Om du då kämpar emot det som hänt och vägrar acceptera vad situationen nu är, istället för att känna den nödvändiga smärtan som verkligheten nu för med sig, så kommer du att orsaka extra lidande i ditt liv.

Lidande kan också handla om trevliga saker: Som att du njuter av en riktigt härlig stund med någon du älskar. Sen börjar du tänka på hur den stunden kommer ta slut och aldrig mer kommer upprepas exakt på samma sätt. Om du fastnar i dessa tankar och kämpar emot verkligheten så skapar du onödigt lidande i ditt liv. Du missar dessutom att njuta av nuet!

Det gemensamma med dessa upplevelser av lidande är att lidandet kommer från dina inre förhållningssätt till verkligheten. Och specifikt från när du kämpar emot vad som redan finns här och nu.

Så lidande är något extra och onödigt, som ditt tänkeri (tyvärr) är väldigt duktigt på att skapa.

Man kan se den här typen av tänkande som ett liknande beteende som att gå omkring och slå huvudet i väggen.

Du kan använda språket som ett verktyg – och sedan slappna av och bara göra & vara

Språket är ett verktyg som kan användas på ett bättre eller sämre sätt. För att visa vad vi menar kör vi med en metafor till: 

Man kan säga att språket är som en hammare: När vi har en metaforisk spik att slå in i väggen (“jag behöver lösa det här problemet”) kan vi plocka upp hammaren och använda den  (“Jag kan lösa problemet så här”). Sedan kan vi sätta bort hammaren igen och fokusera på att vara närvarande och ta itu med nästa sak (som att faktiskt lösa probemet), istället för att tappa bort oss i våra tankar igen.

Att fastna i ohjälpsamma tankar kan jämföras med att vi i stället skulle tappa hammaren på våra tår (“Hur kan jag vara så patetisk”), eller t.o.m. avsiktligen kasta den mot någon annan (“Det är något fel med dig!”) eller i misstag kasta den mot någon annan för att vi snubblar (”när man säger något sårande i misstag”).

Kanske vi går omkring och kastar hammaren i luften samtidigt som vi gör något annat (hammaren = “undrar om han på riktigt tycker om mig”), t.ex. när vi försöker sova, promenerar eller lagar mat, och plötsligt tappar hammaren i marken i misstag. Då upplever vi ett plötsligt inre kaos när vi försöker få hammaren under kontroll igen. (Tänk själv tillbaka på tillfällen när du plötsligt blivit upprörd över något som inte alls händer här och nu, t.ex. just när du skall börja sova!)

“Hur intentionellt använder du ditt tänkande, hur medveten är du om hur du tänker? Är det som att du blir medryckt och engagerad i varje tanke som ploppar upp, eller är du redan bra på att tänka pragmatiskt, nyttobetonat, och sedan njuta av livet?”

Våra tankar om världen är godtyckliga – Vi behöver inte ta dem på så stort allvar

Våra jobbiga tankar är trots allt konstruerade av ord, och om du tillåter oss att nörda in oss lite till så ska vi ta en sista viktig poäng om varför den insikten är viktig:

Föreställ dig att du ser en nattfjäril. På svenska heter den just det – en nattfjäril. På engelska har samma djur så klart ett annat namn – moth. Folk som har engelska som modersmål brukar reagera starkt negativt på detta ord, de tycker att en “moth” är något väldigt obehagligt. Men på franska har samma djur namnet “papillon de nuit”! Whaat, samma djur väcker plötsligt romantiska associationer?! Men själva djuret, dvs. objektet som ordet representerar har inte ändrats det minsta!

De ord som vi använder för att beskriva den verkliga verkligheten är med andra ord rätt godtyckliga! Och samtidigt kan de ha en oerhört starkt negativ effekt på oss! På grund av detta kan det löna sig att ta lite avstånd från sina tankar när man märker att det inte är hjälpsamt att lyssna på dem. 

Språket och verkligheten

Om du nu känner dig upprörd och tänker att “vadå säger ni att det inte finns fakta? Att det inte spelar någon roll vad som är sant eller inte???” 

Jo, absolut, det finns fakta, som fysiska lagar, entropi och allt möjligt.

Och samtidigt kan man tänka sig att våra ord och vår vetenskap är som försök att komma så nära sanningen om verkligheten som möjligt. Men precis som att en karta aldrig kan reflektera ett landskap perfekt om man inte gör den i skalan 1:1 (vilket skulle göra den oanvändbar), är våra försök att beskriva verkligheten med ord oundvikligen bara sätt att närma sig verkligheten.

Om vi beter oss på ett meningsfullt sätt, är varma, öppna och nyfikna i våra intentioner och lyssnar på våra hjälpsamma tankar – kanske det räcker? Det är upp till dig att fundera på.

”Det är bara att tänka positivt” – yeah right….

Det är vanligt att stöta på attityden att du ”borde tänka mer positivt” eller att det på något annat sätt är något fel med dina tankar och känslor. Och om du har försökt ändra på hur du tänker och misslyckats med det så är du långt ifrån ensam. 

En viktig orsak till att det inte fungerar med att försöka bli av med sina jobbiga tankar och medföljande känslor är att så länge du försöker bli av med någon av dina inre upplevelser, som någon viss tanke, kommer du att aktivera ditt hotsystem i och med att du försöker bli av med något. Detta väcker i sin tur fler svåra tankar och känslor.

En annan orsak är att när vi tänker: ”jag vill inte tänka tanken x”, så innehåller den tanken “tanken x”, på ett mer eller mindre medvetet plan.

Vi tar ett exempel. Tänk inte på en rosa noshörning med keps på huvudet. Kom ihåg att inte tänka på det! Tänk inte på hur den åker skateboard. Sätt en timer på 30 sekunder och gör ditt bästa för att inte tänka på noshörningen!

Hur gick det, kunde du avstå från att tänka på noshörningen?

Med en rosa skateboardande noshörning är det inte så farligt, men när det kommer till katastroftankar, hårda och kalla tankar, då är det inte mera så roligt.

Här kommer nu de tråkiga nyheterna: Vi kan inte göra oss av med våra svåra tankar och känslor. När det kommer till tankar och känslor fungerar inte subtraktion!

Vi vet, det här kan låta rätt hopplöst…

Låt ohjälpsamma tankar komma och gå och lägg till hjälpsamma tankar

Oroa dig inte! Nu ska vi se på vad som istället är effektivt när det gäller att handskas med ohjälpsamma tankar!

Det du kan göra är att lägga till nya tankar och nya sätt att förhålla dig till dina existerande tankar. På så vis kan du ändra på hur dina ohjälpsamma tankar påverkar dig (trots att du inte kan kontrollera om du får den ohjälpsamma tanken eller ej). 

Till näst presenterar vi 8 stycken olika konkreta tekniker som du kan använda dig av för att ta avstånd från/förhålla dig till ohjälpsamma tankar!