Hjärtat bultar, tankarna rusar panikartat, du svettas i händerna och önskar bara du kunde fly situationen. Låter det bekant?
Om du upplevt det här har vi goda nyheter – du har ett välfungerande försvarssystem! Om du känner till hur ditt nervsystem fungerar kan du lära dig att ta en mental chill pill när du känner dig spänd och nervös.
Custom Text Input
Unique ID:
ivilkasituationerbrukar
Visible Label (big, above):
I vilka situationer brukar du oftast känna dig nervös och spänna dig? Är det i sociala situationer? När du ska utvärderas, eller när du tror att du kommer att utvärderas?
Visible Description (small, below):
Visible Postfix (normal, to the right):
Custom Text Input
Unique ID:
vadtrordudigvararddfr
Visible Label (big, above):
Vad tror du dig vara rädd för sådana gånger? Finns det något gemensamt mönster? Till exempel att du skulle betraktas som dum, inte tillräckligt attraktiv eller något helt annat?
Visible Description (small, below):
Visible Postfix (normal, to the right):
Custom Text Input
Unique ID:
hurknnsdetikroppennrdurspndochnervs
Visible Label (big, above):
Hur känns det i kroppen när du är spänd och nervös?
Visible Description (small, below):
Visible Postfix (normal, to the right):
Custom Text Input
Unique ID:
vilkaknslorbrukarduha
Visible Label (big, above):
Vilka känslor brukar du ha?
Visible Description (small, below):
Visible Postfix (normal, to the right):
Custom Text Input
Unique ID:
hurknnerduimpulsivtattduvillreagera
Visible Label (big, above):
Hur känner du impulsivt att du vill reagera?
Visible Description (small, below):
Visible Postfix (normal, to the right):
Det brukar hjälpa att notera dessa olika delar av upplevelsen, eftersom det känns mindre skrämmande att dela upp det du känner i mindre delar. Det är dessutom både mänskligt och vanligt att känna så här.
“Om jag bara hade bättre självförtroende …”
Vi känner oss alla spända. Frågan är bara hur mycket, i vilka situationer vi känner så, och hur medvetna vi är om det. Om man ofta är spänd önskar man sig kanske ett bättre självförtroende. Detta tema är något vi diskuterar mer i djupdykningen , så kolla gärna in den om det känns relevant för dig!
I stället för att du försöker skapa mer positiva omdömen om dig själv – och intalar dig att de är sanna – vill vi rekommendera en helt annan strategi. Vi anser att det är mycket mer effektivt att du slutar kämpa emot dina tankar och att du i stället fokuserar på hurdant ditt förhållande till dina tankar är.
En intressant definition av gott självförtroende är att det inte handlar om att man tänker mer positiva tankar om sig själv. Det handlar snarare om att man tänker mindre på sig själv. Man kan med andra ord säga att man skapar sitt självförtroende med både sitt inre beteende (tankesätt) och sitt yttre beteende (vanor och beteenden).
För att illustrera det här fenomenet kan du jämföra följande inre monologer:
1: Du utvärderar ditt eget värde
“Åh nej, var är mina papper … gud, tänk om bussen inte kommer … okej, där är den … varför stressar jag alltid så? … kanske borde jag inte ha druckit den där andra koppen kaffe … jag känner mig redan så nervös, tänk om det blir ännu värre, det kommer säkert att bli värre, det blir alltid värre … de kommer tycka att jag är helt patetisk … låt inte händerna darra när jag står där inför alla … vad är det för fel på mig egentligen? …”
2: Du noterar spänningen, chillar med spänningen och gör det som är viktigt
“Ser man på! Bussen är i tid för en gångs skull, vad bra! Då hinner jag ställa allt i ordning i lugn och ro. Hm, jag känner mig ganska spänd! Inte undra på, det är ju alltid lite nervöst att stå inför folk och tala. Oj, busschauffören ser ut att inte ha en så bra dag, hoppas hon ändå kör lugnt! Nehej, det gör hon inte! Vad skönt att gå en sån här utbildning och börja jobba med något som verkligen känns viktigt för mig! Jag hoppas att busschauffören gillar sitt jobb! Ok, vad är det viktigaste jag vill förmedla till dom som lyssnar idag – om jag kommer dit med livet i behåll?”
3: Du är medveten om hela kroppen, inte bara om din tankeverksamhet
Du känner efter hur det känns i fötterna att gå till busshållplatsen, och du lyssnar nyfiket på alla ljud. Du tittar upp och blir glatt överraskad över hur ljuset reflekteras och skapar en regnbåge på en husvägg. Du noterar glädje, spänning, frustration och tankar som kommer och går – med lugn, med medkänsla och utan att engagera dig i dem. Du ler mot busschauffören, och hjälper en äldre dam som håller på att trilla omkull i bussen. Du gläds åt upplevelsen av att få hjälpa andra genom att hålla en presentation för dem om ett intressant och viktigt ämne.
I dessa tre scenarier ser vi både en skillnad i vart tankarna är riktade, och om vi överhuvudtaget lever utgående från vårt språkliga tänkande eller mer utgående från intelligensen i vår kropp, där det språkliga tänkandet är en av mekanismerna som används – men inte den enda.
Custom Text Input
Unique ID:
vilketscenarioknnerdumestigendigi
Visible Label (big, above):
Vilket scenario känner du mest igen dig i? Hur brukar din inre dialog eller ditt inre fokus se ut när du spänner dig?
Visible Description (small, below):
Visible Postfix (normal, to the right):
Spänning som en evolutionärt vettig överlevnadsstrategi
Som vi nämnt i djupdykningen Bli vän med din stenåldershjärna så är din kropp hela tiden på vakt inför sådant som under vår evolutionshistoria varit fysiskt farligt. I spända situationer kan det vara bra att bli påmind om att det evolutionshistoriskt sett kunde vara farligt att bli utesluten från en grupp. Nuförtiden är det ju fortfarande trist när det inträffar, men inte längre bokstavligen livsfarligt! Men ditt försvarssystem beter sig fortfarande som om det vore på liv och död.
Dessutom tar vår kropp våra tankar på stort allvar – så om du koncentrerar dig på att tänka på hotfulla scenarier kommer din kropp att gå upp i varv i takt med ditt tänkande.
I grund och botten spänner vi människor oss mot verkligheten som den är här och nu. Och hur hjälper det oss egentligen?
Bravo!
Du har kommit igenom en del!
Vad vill du göra nu?
Gå vidare till nästa tema Flytta ditt fokus till något som hjälper dig Gå till startsidan